Att vara eller inte vara ett skolbibliotek i världsklass...

I onsdags, mitt när jag och alla mina kollegor satt på ReadMe, kom pressmeddelandena om vilka skolor som blivit Skolbibliotek i världsklass 2016. Till min stora glädje hade Fäladsgårdens bibliotek klättrat tillbaka in på listan, där de inte varit sedan vi fick utmärkelsen tillsammans 2013. Och att det dessutom fanns sammanlagt fyra Lundaskolor bland de prisade biblioteken var så klart också mycket glädjande, det gör Lund till den bästa skolbibliotekskommunen i landet sett till flest skolor med skolbibliotek i världsklass. Men Backaskolan fanns inte med på listan i år. Jag erkänner att jag fick titta två gånger. Vi har varit Årets skolbibliotekarie 2009, Årets skolbibliotek 2011 och fått skolbibliotek i världsklass 2013-2015 och vi har inte på något sätt skurit ner, minskat varken timmar eller anslag. Tvärt om faktiskt, vi är något färre elever på de timmar och anslag vi har i år än föregående år. Vi arbetar fortfarande efter en lokal handlingsplan för skolbiblioteksverksamheten som vi omarbetar och förbättrar allt efterhand. Så lite lite förvirrande känns det. Och då kan jag föreställa mig att förvirringen bland övrig personal och framför allt våra föräldrar kanske är desto större.

Juryns motivering lyder: "Vi noterar en mycket bra verksamhet kring språkutveckling och inkludering men i underlagen saknas konkretisering kring arbetet med MIK"

Och det gör det hela faktiskt ännu lite med förvirrande, för mig i alla fall. Dels för att vi följer vår biblioteksplan och den är faktiska ganska konkret. Men mest för att arbetsgruppen för Skolbibliotek i världsklass bad mig att komplettera ansöka med just exempel på hur vi arbetar konkret med MIK, vilket jag gjorde. Och då kanske de kan tycka att det är för lite exempel eller att vårt arbete är undermåligt, men att de menar att det saknas är förvirrande.

När jag och rektor Eva nominerade skolbiblioteket till utmärkelsen 2015 skrev jag varför jag menar att ett bra skolbibliotek är en färskvara. Det står jag fast vid att det är. Men jag vill ändå, mest för elevers och föräldrars skull, poängtera: ingenting har blivit sämre, tvärt om. Vi jobbar på som vanligt, med ständig utveckling framåt.