Ibland är det så kul med Twitter...

I söndags morse satt jag hemma i allsköns ro och läste morgontidningen. Mina ögon flög över en annons från ett resebolag. Det var en bild på en mamma som ligger och läser högt för sina barn någonstans vid ett blått hav. Eftersom jag har en nördig vana att försöka se vad folk läser - på bussen, tåget och så vidare, ja, ni vet - gör jag det nu med. Det visar sig vara Varulvar i Storkyrkan av Martin Olczak. Jag ryckte upp surfplattan och tog en bild och twittrade en liten text om min upptäckt. Sen fortsatte jag min tidningsläsning.

Men samtidigt började saker surra i min hjärna: Den boken läser flest killar på min bibbla. Den är väldigt poppis bland killar faktiskt. På bilden var det en mamma och två flickor. Jaha. Nu igen - kvinnor, flickor som läser- det var ju lite tråkigt att det inte var en enda av manligt kön i sikte i närheten av boken. När min hjärna kommit så långt på egen hand bläddrade jag tillbaka och slängde ett nytt öga på den där annonsen (och det är då något går fel, men jag kommer till det senare) och ser namnet på reseföretaget, skrev ett nytt tweet till det bolaget där det stod att det hade ju varit kul om det nästa gång var en pappa som läste. det dråjde inte länge innan reseföretaget svarade! "Hej Klara, tack för tipset som vi självklart tar med oss". Och det gjorde de. Redan på förmiddagen nästa dag kom en tweet från dem: "Nu finns det en bild uppe på våra nya hotell, SunConnect Resorts" Pappa myser i hotellsängen med en bok, bredvid pojke med surfplatta (som han så klart har all sin reselitteratur på, så är det ju med moderna barn). Mina tweetväxlinger med resebolaget fick en del retweets och Läsambassadören Johanna Lindbeck skrev ett blogginlägg om det hela. Men då framkommer mitt lilla misstag som jag nämnde ovan; resebolaget tweetar igen: "@johannalindback @klara_lund Vad kul! Dock var det inte vår annons som ni såg först. Ha en fin dag!". Det var ju lite väl klumpigt. Jag gav mig av hemåt efter arbetsdagen för att kolla i söndagstidningen vilket det första resebolaget egentligen var, så att jag kan ge mig på dem också. Då visade det sig att mina sportlovslediga barn har gjort sina städuppgifter och tagit ut pappersåtervinningen, så där rök den källforskningen. Men det blev ju ändå en ganska bra historia. Bilden har jag här publicerat helt utan tillstånd, men om den som äger den vill höra av sig så blir jag bara glad. Då kan jag kanske inspirera ett till resebolag att hjälpa till i denna stora kamp som det är att vända den nedåtgående trenden med pojkars läsning genom att skapa fler läsande förebilder.