Alla elevers tillgång till skolbibliotek

Jag har ägnat några timmar av lugnet som uppstår när skolan har höstlov till att läsa Alla elever ska ha tillgång till ett skolbibliotek -en skolpolitisk översikt av Barbro Thomas på uppdrag av Svensk biblioteksförening (2013) (länk till pdf här). Det är en liten behändig skrift som både belyser och även i viss mån problematiserar skolbiblioteksfrågan som den ser ut just nu.

Frågan om skolbiblioteken - hur alla är överens om att de är bra och viktiga, men att samtidigt så lite händer i praktiken - har följt mig sedan jag började jobba i den här branschen 2004. Att skolbiblioteken när de äntligen kom med i skollagen 2010, förringades till en materiell resurs i och med att man bara pratade om lokaler och utrustning istället för kompetens retade upp mig. Senare har jag tänkt att vi kanske inte ska vara så arga för det. Kanske är det BRA att bemanning av skolbibliotek anses på självklart att det inte ens behöver nämnas? Att skolbiblioteken inte kan vara "...en gemensam och ordnad resurs..." utan rätt bemanning? Samtidigt har jag lite svårt att förstå att det ska vara så svårt, så farligt och omöjligt att bestämma sig för ett bemanningskrav.

10 elever = en skolbibliotekarietimme. 400 elever = en heltid bibliotekarie. Och så vidare. Och personer som jobbar i skolbiblioteket av personliga skäl (som lönebidragsanställda eller omplacerade lärare) kan inte räknas in i de timmarna, för där gäller rätt kompetens för uppgiften.

Jag håller med  Thomas om att det prat om "flexibla lösningar utifrån lokala förutsättningar och behov" (s. 32ff) som nämns i propositionen (2009/10:165) och som även SKL framhåller i sin skrivelse Det obegränsade rummet  inte ifrågasätter hur elevernas behov av skolbibliotek skulle kunna vara olika? Går skolenheternas förutsättningar framför elevernas behov??

Enligt Thomas fick 35 skolor kritik av Skolinspektionen under första kvartalet 2012 för att de inte hade skolbibliotek (s. 38). Det jag skulle vilja veta är vad som hände sen. Bättrade de sig? Har de skolbibliotek nu, ett och ett halv år senare?

Thomas skriver i en kommentar att inspektionens granskningar i kombination med KB's statistikuppdrag kan bli en metod för att konkretisera vad som är ett skolbiblioteket (s. 40) och att också KB efterlyser ett förtydligande i vad som är skolbibliotekets uppgifter. Hon skriver också att "Ett skolbibliotek skiljer sig inte på något avgörande sätt från vad som generellt kan betraktas som ett bibliotek. Vad som är särskiljande är målgruppen. En sammanfattande beskrivning skulle kunna vara... ett forskningsbibliotek för grund- och gymnasieskolans åldersgrupper" (s. 59) (min fetning).

Backabiblioteket i lovdvala

Slutligen efterlyser Thomas mer utvärdering av skolbibliotekets roll i undervisningen och för läsandet. De studier som vi ofta lutar oss mot är ofta från USA och deras relevans på svenska förhållanden kan ifrågasättas. I min förra blogpost efterlyste jag forskning på var (när? om?) pojkar förvandlas från de nyfikna glada förhoppningsfulla små läsare jag möter i min praktik till de drasuter som ligger dubbelvikta över böckerna i Molloys forskning (När pojkar läser och skriver 2007). Nu efterlyser jag någon som vill sätta tänderna i mina elever: De som nu till våren lämnar Fäladsgården började -om jag räknar rätt- förskoleklass på Backa samtidigt som jag började där som skolbibliotekarie. Man kan ganska väl följa vilka insatser de fått via sitt skolbibliotek genom åren och sedan kanske jämföra dem med elever från exempelvis Fågelskolan, den enda kommunala högstadieskolan i Lund som systematiskt negligerat behovet av fackutbildad skolbibliotekarie. Eller elever från Lunds Montesorigrundskola - en av våra friskolor som i likhet med andra friskolor inte är bäst i klassen på just skolbibliotek.

I övrigt rekommenderar jag alla rektorer att läsa Svensk biblioteksförenings skrift. Den borde vara obligatorisk läsning på rektorsprogrammen.