På Gunnesbo läser de långt!

Jag har väl alltid haft en lite skeptisk inställning till kvantitativa läsfrämjande åtgärder av typen: läs si och så många böcker på si och så kort/lång tid. Samtidigt jobbar vi ju hårt med Sommarboken och Sommarboksutmaningen (nej, det är ännu inte klart vem som vinner, men jag ska återkomma veckan efter Bokmässan). Jag tror nämligen att om man kombinerar kvantitativa och kvalitativa element (så som att berätta, diskutera eller rita om boken) så kan det ändå bli bra. På Gunnesbo har skolbibliotekarien kört igång läsutmaningen "60 mil", som kombinerar matte med läsning. Eleverna får också blogga om sina böcker och läsa/kommentera andras blogginlägg. Spännande att se hur det går! Jag sätter lätt en femma på att eleverna vinner och därmed slipper städa biblioteket. Läs med om "60 mil" på Gunnesboskolan i Lund här!

Helt underbara bilderböcker!

Jag älskar bilderböcker. Nu har jag nyligen fått två helt fantastiska i min hand. De ät inte helt pinfärska, jag vet, men jag har ju varit lite borta ett tag och ligger därför lite efter. Men jag vill i alla fall skriva något om Adbåges Vi hittar Smulbert och Casta/Gnosspelius' Simma lugnt mörten Maud.

De kanske inte har så värst mycket gemensamt, utom detta att de verkligen är bilderböcker i ordets rätta bebärkelse. De bärs fram av sina bilder, som i bägge fallen är fullständigt utsökta. En annan genensam faktor är vatten, i "Smulberts" fall havet, i "Mauds" fall insjön, men i bägge fallen sinnligt återgivet.

I Emma Adbåges illustrationer är det både detaljerna och helheten som gör det. Mamman som står i trosor på morgonkvisten och gör små smörgåsar med gurka och rädisor. Hon har inte hunnit raka benen - och vem bryr sig förrästen om att göra det när man är på landet? I bilen är det lite skräpigt under sätena och väl framme på stranden sprider sig prylar ut sig allt mer alltmedan mamman, som nog inte varit lika nitisk med den förhatliga solkrämen på sig själv som på barnen, långsamt blir allt mer rosa. Huvudstoryn, hur storasyster och lillebror Bert åker till staranden, badar (och badscenen är så fin!), hittar en skalbagge och helt enkelt av misstag leker ihjäl den, pågår rakt och enkelt och lämnar mycket åt läsaren att tänka på och fnissa åt. Det handlar om livet och döden och om en helt vanlig sommardag.

Illustrationerna i Simma lugnt mörten Maud är också helt sagolika. Det skimmrar i alla nyanser av grönt och gult. Man ser skräp på botten och löv som flyter på ytan. Varje sida har fått snirkliga och vackra anfanger. Jag tycker ännu bättre om den här än föregångaren Gå och bada Mister Räf. Men det är så klart onödigt att jämföra. Här handlar det inte om en vanlig dag, utan om Mauds stora äventyr. Även här handlar det om liv och död, Maud är två gånger på väg att stryka med. Hon klarar sig dock och kan lugnt återvända till mamma som är precis så där orolig som mammor är och precis så där stolt äver sin mörtflicka som mammor ska vara.

En biljett till...

Ja, jag har en fribiljett till Den Stora Mässan som jag kan skänka bort till någon som läser detta och som vill komma och heja på mig och Lotta när vi tar emot vårt pris nästa fredag! (Kl 14, Bonnier Carlsens monter, alla måste komma!!!!)

Undersökningsbara frågor - jag blir galen!!

Inom mindre än 24 timmar händer mig följande: min son (han går i åttan) säger: "jag måste ha fakta om korstågen till Finland, jag hittar inget bra". Jag frågar vad det är han vill veta om korstågen till Finland och han svarar: "Jag vill inte veta något, jag måste bara ha fakta". Min dotter (hon går i femman) kommer och säger: "Åh, nej, jag hade glömt, jag måste ha fakta om en känd person". Jaså, säger jag, vad är det du ska lära dig? "Jag ska inte lära mig något, jag måste bara ha fakta".

Nu undrar jag: Är situationer som den här lättare för föräldrar som inte ska föreställa specialister på informationssökning och som läst hyllmeter om hur informationssökningsprocessen bör se ut för att vara meningsfull?

Vilken färg hade bocken?

En av de första sagor som jag berättar för ettorna är den om Bocken i ärtåkern. Första och andra veckan berättade jag den för alla ettorna här på Backa. Efteråt pratade jag med eleverna om vad de fick för bilder inne i huvudet när de lyssnade på sagan. Allt möjligt hade de sett: åkern, pojken, vägrenen där de satt och lipade... "Jag såg allting" sa någon. Och de flesta hade sett bocken. Vilken färg hade bocken, undrade jag. "Den var grå". "Min var vit" Någons var spräcklig en del var röda, det fanns till och med en blå!

Fantastiskt vad vår inre bio kan visa oss! Här ovan en getabock, fotad av Klearchos Kapoutsis, hämtad från flickr

Tjo, vilken grej!!!

Lyssna nu: jag och min kollega Lotta, som arbetar på Fäladsgården, har blivit utnämnda till Årets skolbibliotekarier!!! Oj, oj, oj, så stolt, glad, tacksam och rörd man blir!!! Det är vår områdeschef, Kerstin Fors, som nominerat oss och priset är besök på Bokmässan samt en väldig massa böcker från Bonnier Carlsen och Bonnier Utbildning. Tjusigt, va??

Igår var det fullt pådrag här, jag fick blommor från rektor Eva, som också bjöd på fika. Tove Klette och skolchefen kom och gratulerade och lämnade blommor och presenter. Så om jag inte bloggat på ett tag, så fattar ni varför...

Man kan också läsa om oss i Sydsvenskan här eller

På Bonnier Carlsens hemsida här

Jag hade ju också mina vanliga klasser här. I går bland annat tre ettor. De fick stifta bekantskap med biblioteksdraken (nej, det är inte jag, det är en jättefin grön- och guldig drake i tyg) och titta på Aja-Baja-Lådan. Så nu vet de allt om vad man inte ska göra med böckerna när man lånar hem dem. Nästa gång de kommer ska de få göra bokmärken. Kanske ska vi hinna med en saga också, för det var de mycket sugna på. Läs tidigare inläg om Aja-Baja-Lådan här.