måndag, augusti 21, 2017

Välkomna till ett nytt läsår!

Nu är det dags att ta sig an hösten. Så roligt det är att träffa alla elever igen! Och extra spännande med de nya förskoleklassbarnen och våra nya förberedelseklass-elever.

Första skoldagen firade vi med en konsert av gruppen SKROT, som många elever kände till från SVT:s Sommarlovsmorgon. Musikerna i SKROT spelade på de mest fantasifulla instrument, som en elgitarr byggd på en spade, eller en klarinett gjord på en morot.

SKROT svängde loss på egenbyggda instrument. Här bygger Martin en klarinett av en morot. Foto: Monika Staub Halling
Konserten var en succé. Nu diskuterar vi möjligheter att ordna programmeringsworkshops med SKROT för någon av årskurserna. Planeringen för diverse Skapande-skola-aktiviteter är redan igång.




Idag har jag haft mina första lektioner i årskurs 1. Jag körde ut läsvagnarna till klassrummen och där tittade vi på hur böckerna på vagnen är indelade efter färger. Färgerna från grön till blå anger svårighetsgraden. Meningen är att böckerna på läsvagnen ska användas i t.ex. läsläxan. 

Vi införde läsvagnarna i dåvarande åk 1 efter årsskiftet. En utvärdering före sommaren visade att samtliga pedagoger som använt läsvagn i sin klass ger vagnarna högsta betyg. 

Läs mer om läsvagnarna i ett tidigare blogginlägg här.

De grönmarkerade böckerna motsvarar den lättaste nivån på läsvagnen.

Den som läst sig igenom grön, gul, orange och röd hamnar på den nästsvåraste nivån på vagnen: brun

Härligt när läsåret kommer igång! I veckan är jag med på föräldramötena i åk 1 och förskoleklassen, och de schemalagda bibliotekslektionerna börjar också rulla. 


Nytt för detta läsår är att vi nu är flera vuxna som tar emot barn i skolbiblioteket under långrasten tre förmiddagar i veckan. Då ska alltså alla barn som är sugna kunna besöka biblioteket under den halvtimmeslånga morgonrasten. Jag och ett gäng fritidspedagoger har schemalagt oss för att ta hand om våra spontanbesökare, och det är dessutom flera lärare som erbjudit sig att ta bibliotekspass. 

Även på eftermiddagstid finns det numera möjlighet för eleverna att besöka biblioteket, men då i grupp tillsammans med en fritidspedagog. Vi har delat upp eftermiddagarna på de olika årskurserna så att alla ska få chansen att komma någon veckodag.



Och detta är bara början ... Samtliga lärare, förskollärare och fritidspedagoger kommer det här läsåret att fortbilda sig inom språkutvecklande arbetssätt. Många av oss ser det som ett perfekt tillfälle att hitta nya samarbetsformer kring biblioteket. Tidigare har jag samarbetat mycket med lärarna, men nu är vi verkligen på gång med fritids. 

Jag har lyckats stuva om i mitt schema så att jag nu äntligen kan vara med när fritidspedagogerna träffas för planering och idéspaning. Riktigt roligt känns det.

Vi pratar om att t.ex. högläsa korta men angelägna böcker och ha textsamtal om dem. Det finns en inspirerande satsning i Sandviken, som vi tittar på. Jag hoppas också att vi ska kunna prata sociala medier och hur man är en schysst kompis på nätet, med inspiration från i Nacka kommun där Stina Hedlund och Linnea Malmsten har utvecklat konceptet IKT-fritids. 

Välkomna att följa vårt arbete!


onsdag, juni 14, 2017

Glass och bokpresenter - vi firar Skolbibliotek i världsklass

Elevrådsrepresentanterna tar emot klassernas sommarpresent på scen.              Foto: Ami Andersson
Idag har vi firat med hela skolan att vi fått utmärkelsen Skolbibliotek i världsklass 2017.

Sommarpresenterna väntar på att delas ut. Foto: Monika Staub Halling

Hela skolan samlades utanför Bronshuset. Efter ett kort tal av rektor Eva och mig delade vi ut var sin bokpresent till eleverna. Förskoleklassbarnen fick Trollkarlshatten, åk 1 Vi vill ha hund!, åk 2 Köttvars trollformler och åk 3 fick Språklådan.
Tack vare en generös gåva från Nypon förlag kunde vi ge barnen i förberedelseklassen böcker om storfavoriten Rolf och hans kvinnliga motstycke Rut.
(Övriga böcker bekostades mestadels av pengar från Backadagen.)


Efter tal och presentutdelning serverades det glass i klassrummen :-)

Grattis oss, och glad sommarläsning!

/Monika skolbibliotekarie

söndag, juni 04, 2017

Författarbesök av uppskattad snorexpert

Om två veckor slutar skolåret och vi måste ta farväl av våra treor. Det känns bra att vi innan dess hunnit ge dem en extra dos med läs- (och skriv-)inspiration.


Författaren Bengt-Erik Engholm berättar om sitt faktaboksskrivande i åk 3.         Foto: Monika Staub Halling

I veckan har vi haft besök av författaren Bengt-Erik Engholm, som bland annat skrivit faktaböcker om Snor, Fakirer, Havsvidunder, Skelett och Löss.

Under läsåret som gått har vi under bibliotekslektionerna diskuterat skillnader mellan fack- och skönlitteratur,  pratat om olika sätt att söka information och om upphovsrätt och vikten av att ange källor, och så har vi övat på källkritisk granskning.

Nu är det uppenbart givande att få höra en proffsförfattare prata om hur han går till väga när han närmar sig ämnet för en ny bok. 


Allt eftersom Bengt-Erik berättar fylls tavlan på - hur blir en faktabok till, och var kommer idéer och fakta ifrån?
Foto: Monika Staub Halling
Bengt-Erik berättar hur det går till när han väljer ämne, och hur han sedan börjar samla på sig olika frågor att söka svar på och sedan skriva om.

En planerad bok om tänder, ja den ska förstås innehålla något om vad tänder egentligen är för något. Och varför man måste borsta dem.

Och varför heter det egentligen mjölktänder? Hur funkar det med tandfén i olika kulturer? I vissa länder kastar man visst den tappade mjölktanden upp på hustaket? Varför det? Och vem var den första tandläkaren? Hur borstade man tänderna förr i tiden, innan tandborsten var uppfunnen? Och vilka ord och uttryck i svenska språket handlar om tänder?

Några av Bengt-Eriks faktaböcker som finns att låna på Backabiblioteket.  Foto: MSH

En hel rad kittlande ämnen har Bengt-Erik hunnit skriva om. För att få svar på frågorna har han använt sig av andra böcker men även internet, bland annat NE.se, och så har han fått hjälp av experter, till exempel fakirkompisen Martin som berättat om sitt yrke, och en professor vid Uppsala universitet som faktagranskat boken om snor.

Det där med faktagranskning är viktigt, berättar Bengt-Erik. I boken om skelett blev det nämligen fel när han skrev om antalet ben en människa har i tummen. Felet upptäcktes av en uppmärksam lågstadieklass i Norge, och i nästa upplaga av boken ska det rättas till. Fortsätt läsa kritiskt, och upptäcker ni något som inte stämmer, säg till! uppmanar Bengt-Erik.

Han berättar även om illustratörens och förlagsredaktörens roll i skrivprocessen. Barnen är intresserade och ställer många frågor. Särskilt fakirens trick med allt från svärd till krossat glas sätter snurr på fantasin. En och en halv timmes samtal blir det i vissa klassrum innan Bengt-Erik släpps iväg.

"Den här boken är så färsk att den fortfarande är varm", säger Bengt-Erik om sin bok Riktiga vikingar
Foto: Monika Staub Halling

Tack Bengt-Erik för levande och inspirerande möten - det här kommer vi inte att glömma i första taget!

/Monika skolbibliotekarie




tisdag, maj 30, 2017

Läs i sommar - hela familjen


Snart börjar sommarlovet.
Då har tyvärr skolbiblioteket stängt,
men här på Norra Fäladen har vi ju nära till stadsdelsbiblioteket.




Mellan 15 juni och 15 augusti har Norra Fäladens bibliotek följande öppettider:
 
måndag kl. 12-19
onsdag  kl. 10-15
torsdag  kl. 12-17
 
Precis som tidigare år kan barn i åldern 6-16 år delta i Sommarboken.
Det innebär att du läser 6 böcker och sedan berättar vad du tycker om boken - antingen för en bibliotekarie på biblioteket, eller via www.lund.se/biblioteksportalen

När du läst 6 böcker får du en bok som present.
 
Här på skolan vet vi hur viktigt det är att fortsätta läsa även under ett långt lov för att hålla igång "läsmusklerna". Därför kommer vi efter sommarlovet att räkna hur många elever som deltagit i Sommarboken. Den klass som har flest avslutade omgångar i Sommarboken vinner Backaskolans Sommarbokspokal.

Efter förra sommaren gick vandringspokalen till klass 3A.

Bara på Norra Fäladen: Sommarboken för hela familjen

Lilla Sommarboken
är tänkt för barn som ännu inte läser själva. Låna 5 böcker tillsammans med ditt barn och läs böckerna högt. Barnet får sedan lämna in en teckning per bok, och efter 5 böcker får ni en bok av biblioteket.


Stora Sommarboken
är de vuxnas läsutmaning - låna 5 böcker och berätta sedan vad du tyckte, antingen på biblioteket eller via www.lund.se/biblioteksportalen.
När du läst 5 böcker får du en bokpresent av biblioteket.


Sommarboken (för alla åldrar) pågår mellan 19 juni och 31 augusti.

Däremellan händer det allt möjligt trevligt på Norra Fäladens bibliotek, se nedan:



Hoppas många Backafamiljer är med!

/Monika




 
 




 




onsdag, maj 10, 2017

Berättarrazzia!

En liten bit in på mattelektionen knackar det på klassrumsdörren. In kliver en okänd kvinna och säger: "Hej! Christina heter jag. Får jag låna din klass ett litet tag?" och vänd till eleverna: "Är det okej för er att bli lånade?" - "Jaaaaaaa!"

Och så berättar Christina om apan och leoparden som bodde i samma träd i djungeln, men apan blev så irriterad på den fåfänga leoparden som alltid skulle räkna sina prickar innan hon lade sig för att sova ... 
Christina Strömvall från Berättarakademin trollbinder eleverna med sin berättelse.    Foto: Monika Staub Halling
I nästa klass berättar hon om en sommarkväll när hon var barn och blixten slog ner på ön där hon bodde. Det började brinna uppe i skogen, och hennes pappa skulle dit och släcka - Christina, som inte fick följa med, krympte tills hon bara var pytteliten och följde med på pappas axlar utan att han märkte det ...

Samtidigt, i en annan klass, berättar Susie om den fattiga pojken som önskade sig en trumma.

Även under bibliotekstiden kan det komma en berättar-attack.                                   Foto: Monika Staub Halling
I skolbiblioteket berättar Susie om flickan och hyenan, en afrikansk variant av Rödluvan. Och lite senare berättar hon för en tredjeklass om den gången hon som tioåring kom till skolan och möttes av klottrade hakkors på bänklocket och skolböckerna ...

Under tiden går Sara, den tredje berättaren, runt och överraskar på sitt håll.

Tre gånger under den här onsdagen får eleverna i åk 1-3 samt förberedelseklassen ett överraskningsbesök av en proffsberättare. Berättarna har med sig en ny berättelse till varje klass, reaktionerna efteråt är olika - i någon klass blir det en massa frågor, i någon annan blir det förundrad tystnad, i någon klass blir det en lång diskussion efter att berättaren gått. Men gemensamt för samtliga besök är att våra elever möter berättarna med stor uppmärksamhet och nyfikenhet. Så härligt att se!



Susie Haxthausen mitt i en allvarlig mobbingberättelse från sin egen barndom.  Foto: Monika Staub Halling





måndag, maj 01, 2017

Hur blir barn läsare? - några funderingar efter Litteralundkonferensen 2017

Att låna läsintresse av varandra, säger Anne-Marie Körling om skolbiblioteksscener som denna. Foto: Monika Staub Halling
I slutet av förra veckan var jag på konferensen Litteralund, som vartannat år drar hundratals barn- och skolbibliotekarier och andra som arbetar med barn och läsning till Lund. Programmet innehöll några riktiga höjdpunkter, som till exempel samtal med Kitty Crowther (ALMA-pristagare 2010) och Meg Rosoff, som vann ALMA-priset förra året. Andra spännande programpunkter handlade om att skriva mot normen, om faktaböcker för barn, berättelser om flykt och om bilderböcker som passar långt ifrån bara de yngsta läsarna. Hela helgen har mitt huvud snurrat av saker jag hört och tankar som väckts.

En röd tråd som löpte genom bägge dagarna var barns och ungas möte med läsning och litteratur, och vilka föreställningar vi vuxna har om hur detta möte bör ske.
Läsambassadör Anne-Marie Körling, som själv alltid går omkring med böcker väl synliga för att väcka nyfikenhet och bjuda in till samtal om läsning, pratade om det hon kallar för bokskolning. Dvs. hur barn - i bästa fall - tidigt skolas in i detta med litteratur. Bokskolningen börjar med famnen hos den som läser högt för barnet, och fortsätter med att barnet får uppleva platser där det finns böcker och iaktta vad folk gör där: bokhandeln, skolbiblioteket, stora folkbiblioteket med allt spännande från kopiatorer till lånefilmer. Kanske möter barnet även sjukhusbiblioteket, och hemma förhoppningsvis boktravar, dagstidningar och en iPad med senaste nätupplagan av tidningen.
Yngre barn skolas in i böckernas värld genom att härma och smittas av andra läsare, menar läsambassadören.
Foto: Monika Staub Halling

Inget barn vill INTE kunna läsa, menar Körling, och klyftan mellan de elever som känner sig trygga med läsningen och de som upplever att de inte kan, är stor och förödande. Hon menar vidare att vi vuxna i mötet med ”stökiga” mellanstadieelever bör ställa frågan ”Hur går det med din läsning?” - för oftare än vi tror kämpar barn med att läsa och förstå det som deras klasskompisar hänger med i.

Körlings utgångspunkt är att barn vill läsa om de kan, och att vi vuxna måste möta barnet med lyhördhet och äkta intresse, också i dess val av litteratur. Saker vi inte ska säga till barn:
 
Anne-Marie Körling om saker vi vuxna säger till barn, i tron att vi hjälper dem.
Även andra talare under konferensen är inne på hur vuxna som vill styra barns bokurval riskerar att förstöra något.

"Lita på barnen, sluta oroa er för vad som är bra för dem”, säger exempelvis 2010 års ALMA-pristagare Kitty Crowther. ”Läs högt för eleverna utan att varje gång göra läsförståelseövningar med dem, och låt dem ha sina egna privata läsupplevelser. Blanda inte ihop läsinlärning med nöjesläsning.”


Litteralund 2017. Kitty Crowther och Meg Rosoff samtalar med ALMA-prisjuryns Maria Lassén-Seger. Foto: MSH

Och så fortsätter Crowther att hon brukar tänka att hon har en stor garderob fylld av vackra saker, minnen, även sorgliga lådor som hon har svårt för att öppna, alla konstupplevelser hon har med sig, skelett hon såg på Naturhistoriska museet som barn ... man bör lita på att barn tar in konst och litteratur som kanske verkar för svår för deras ålder, säger hon.

Som skolbibliotekarie på lågstadiet känner jag mig träffad. Är jag en sådan som hämmar barns läslust?

På den tiden jag jobbade på folkbibliotek la jag mig i princip aldrig i unga låntagares val av böcker, men på senare år som skolbibliotekarie har jag absolut gjort mig skyldig till att säga saker som ”den här boken vill jag att du väntar med tills du är lite äldre”.  T.ex. när ett barn i förskoleklassen vill låna Pax.

Till mitt försvar måste jag säga att jag oftare säger saker som ”den här boken är nog ganska svår att läsa, den kan du väl ta hem och läsa tillsammans med en vuxen”. Och det är kanske snäppet bättre att säga?

För faktum är ju att jag som skolbibliotekarie lär känna mina låntagare ganska väl och har en hyfsat god uppfattning om deras avkodningsförmåga. Det  är ju såklart en fin tanke att låta barn välja precis hur svåra böcker som helst som de är nyfikna på - men om det sedan innebär att de har Harry Potter del 5 liggande i ett hörn i tre månader utan att vare sig orka ta itu med den eller återlämna den till skolbiblioteket, så är det nog inte riktigt det Kitty Crowther menar heller.


Och jag känner inte igen mig i den bild av skolan som tyvärr yppas lite då och då under konferensen, nämligen den att skolan med sitt nyttofokus på läsningen tar död på läslusten. Inte heller stämmer det att skolan saknar strukturer för hur läsförmågan följs upp, och planer för att stötta barn som inte hänger med i läsutvecklingen.


Då ger Catarina Schmidt från Göteborgs universitet en mer differentierad bild av hur vi vuxna ser på barns läsning, trots att även hon oroar sig för att vårt fokus på läsningens tekniska aspekter riskerar att tränga ut barns upplevelse av konstformen litteratur. Hon talar om hur upplevelsen av att bli känslomässigt berörd av en berättelse, kanske genom ett reflekterande lässamtal i skolan, kan stärka och stötta den tekniska sidan av läsförmågan, eftersom motivationen att vilja kunna avkoda växer.

Jag blir glad över läsambassadörens uttryck att låna läsintresse av varandra. För visst är det så att läsning kan vara både en privat upplevelse i mötet med en berättelse och en social aktivitet, där vi härmar och smittar varandra och därmed fördjupar en läsupplevelse.

Foto: Monika Staub Halling

Anne-Marie Körling pratar om att vi kan låna läsintresse av varandra.                  

 
Många talare under konferensen ger sin bild av hur barns möte med litteraturen kan, borde eller inte borde se ut.
 I min vardag som skolbibliotekarie tänker jag ta fasta på att våra elever behöver få uppleva en kombination av de olika sätten att möta berättelser.

  • Till sin lästräning behöver den enskilda eleven matchas ihop med texter av rätt svårighetsgrad.
  • För att bli berörd och förundras av berättelser behöver barnet få möta många olika författarröster och illustratörer (det mångstämmiga klassrummet, pratar läsambassadören om). Ibland ska barnen också bara få lyssna till en berättelse, även om de kanske inte förstår vartenda ord. I andra sammanhang ska vi ta oss tid att dröja länge vid en berättelse, tillsammans utforska både bilder och texter och få med oss alla barnen i dessa reflekterande samtal.
  • Som en del av barnens bokskolning ska vi ta med dem in i sammanhang där det finns litteratur i olika skepnader, genom att vara generösa med tillgången till läsande miljöer både inom skolans väggar och utanför.
  • För att ge plats åt läsningen som en frivillig social aktivitet ska vi låta barnen samlas kring böcker de valt helt själva, tillåta att fem elever sitter runt en kittlande faktabok på skolbibliotekets golv och smittar varandra med sin nyfikenhet
Nu tillhör jag ju de lyckligt lottade som jobbar i skolan (på tillräckligt många timmar i veckan) och ingår i ett stort team av lärare, fritidspedagoger och specialpedagoger, som tillsammans kan komma långt med de olika bitarna. Dessutom har vi många fler möjligheter att skapa möten med litteratur och berättelser som konstupplevelser genom folkbiblioteket, kulturskolan, Skapande skola-pengar m.m.
 
Vi ska inte underskatta barnen, och vi ska respektera deras integritet när det gäller att upptäckta litteraturen, men vi ska inte heller lämna någon unge utanför den gemenskap som uppstår genom läsningen.

Backaskolans bibliotek. Foto: MSH

Tack för en berikande konferens!

 
/Monika Staub Halling





 

 
 

onsdag, april 19, 2017

Litteralunds familjesöndag med författarmöten, boktips, pyssel m.m.!


Nu på söndag den 23 april är det Världsbokdag, och då inleds också barn- och ungdomsboksfestivalen Litteralund 2017.

Missa inte familjesöndagen med många litterära aktiviteter för barn i olika åldrar - möten med författare och programmerare, bilderboksmaraton, detektivexperiment, sagostund, pyssel, tipsrunda, filmvisning på Kino och mycket mer! 

Se programmet här. Allt är gratis, men vissa aktiviteter kräver att man skriver upp sig på en bokningslista som släpps på plats 30 min. innan programpunkten börjar.

Litteralund pågår sedan hela veckan, med bl.a. ett ungdomsprogram på fredagen 28 april, en vuxenkonferens, och ett skolprogram för anmälda klasser.

Tips! På måndag 24 april kl. 16-17 får Norra Fäladens bibliotek besök av författaren Malin Stehn, som skrivit för både lågstadiet och större barn. Se mer information här.


Från Backaskolan har vi förstås också önskat en rad skolprogram under veckan som kommer, men eftersom intresset från skolorna är så stort har bara en klass fått plats.

 

Däremot har jag bokat samma författare, Bengt-Erik Engholm, till alla våra treor längre fram i maj. Då kommer han att besöka treorna och berätta om sitt faktaboksskrivande och den research som ligger bakom - ett tema som passar bra till vårt arbete med källkritik och informationssökning.

/Monika Staub Halling





fredag, april 07, 2017

Världsklass igen!



Idag har vi fått veta att Backaskolan som en av 25 skolor i Sverige har fått utmärkelsen Skolbibliotek i världsklass 2017.

Även våra grannskolor Fäladsgården och Fäladsskolan har fått utmärkelsen, och ytterligare tre skolor i Lund.

Mer om hur vi samarbetar kring Backaskolans bibliotek finns att läsa på Backabibliotekets site.

Kriterierna i juryns bedömningsarbete har varit följande
Ett skolbibliotek i världsklass:

  • är en tydlig del av skolans pedagogiska vision.
  • samverkar med skolledning och övrig pedagogisk personal kring elevernas lärande.
  • stärker elevernas läs- och kommunikationsförmåga i en vidgad textvärld.
  • stärker elevernas digitala kompetens med fokus på informationsfärdigheter och förståelse för informationssökningsprocesser och sociala medier.
  • erbjuder stöd till enskilda och grupper i deras lärprocesser.
  • har överblick över lärresurser och ger stöd till lärare och elever i deras litteratur- och medieanvändning.

Ett skolbibliotek i världsklass har skolbibliotekarier som:

  • är effektiva inspiratörer för att öka läsfärdigheten hos eleverna
  • ger eleverna verktyg för källkritik
  • lär eleverna navigera i informationsflödet och hantera sin digitala identitet
  • är navet i den digitala kunskapsskolan!

 


Tvåorna läser som bara den ...

Efter bara en vecka har klass 08c läst så här mycket i vår Läsutmaning. Varje bokrygg står för 109 lästa sidor.

onsdag, april 05, 2017

Bredda din läsning! - läsutmaning i åk 2

 
Många av Backabibliotekets kapitelböcker är märkta med en etikett som symboliserar en "genre".
 
Nu är vi igång! I måndags gick startskottet för tvåornas läsutmaning på Backaskolan. Under fyra veckor försöker alla klasserna samla ihop så många lästa boksidor de någonsin kan (man kan räkna sidor i Legimus också!).  
Inbyggt i läsutmaningen finns en morot för att våga sig på andra genrer än de man vet att man gillar, och därför brukar välja.
 
Samtliga elever i åk 2 har fått ett läskort att fylla i.    Foto: Monika Staub Halling. Idé genrehjul: Klara Önnerfält 

Till vår hjälp har vi ett hjul med barnboksgenrer, som min företrädare Klara använt. Nu har vi bakat ihop genrehjulet med läsutmaningen - den som kan visa att hon eller han läst en hel bok inom en "ny" genre får skriva upp 100 sidor extra på läskortet.

Presentation av begreppet genre och introduktion/lästips inom de olika barnboksgenrerna.

Det är lärarna som utmanat sina klasser, jag står för boktipsen. I varje klass har jag hållit ett introduktionsbokprat där vi redde ut begreppet genre, samtidigt som jag tipsade om böcker inom olika genrer. Direkt efter har vi gått till biblioteket och barnen har lånat på sig ett urval genrer att prova. Så just nu surrar luften på Backa av prat om "vad brukar du läsa?" och "jag ska testa det här ...".

Spännande att se hur det går för de olika klasserna!

/Monika Staub Halling